Maktdelning är en helig princip. I varje fall i teorin.
Poängen med att den lagstiftande, verkställande och dömande makten separeras är att skapa checks and balances i systemet och därmed försvåra enväldigt maktstyre.
I praktiken är institutionerna dock inte alltid lika autonoma som avsett. Eller snarare: de agerar inte lika autonomt som de har i uppdrag att göra.
