Det gick nio timmar och 26 minuter mellan Trumps varning och uppgörelse med Iran.
Från hot om att “en hel civilisation kommer att dö inatt” till “produktiva konversationer”.
Retoriken på Truth social var uppseendeväckande men inget uttryck för galenskap. Den som följt presidenten ser ordning i kaoset: först känner han på motståndaren genom att pressa honom, sedan höjer han temperaturen genom att hota med eskalering och därefter utnyttjar han motståndarens rädsla och förvirring för att tvinga honom till förhandlingsbordet.
Dessutom höjer han insatserna genom att fästa hela världens uppmärksamhet på saken.
Trumps vana att prata med fienden på fiendens sätt är okonventionellt och därför kontroversiellt. Även bland konservativa, som kraftigt fördömt Trumps hot. Ska den fria världens ledare imitera motståndarens barbariska retorik efter den starke respekterar bara styrka-princip?
Frågan är inte irrelevant, men heller inte akut.
