I de fall den känns vid behandlas censuren i Europa ännu som en företeelse i marginalen.
I efterhand kan den bli en del av huvudberättelsen kring “det liberala” Europas fall.
Ett tecken på hur man försökt att hindra uppgörelsen med Europa så som vi känner det idag. Ett Europa där populism hotar eliter, där man med förment goda avsikter lagt sig i demokratiska val, där icke (direkt) folkvalda politiker och byråkrater i EU och andra organisationer utövar makt över medlemsländernas befolkningar, där regleringar och kontroll ersatt innovation och frihet och där liberalismen dränerats på klassiskt liberala värden.
