NEW YORK. Flera svenska vänner bosatta i USA rapporterar att de fått samma fråga från anhöriga hemma i Sverige sedan Trump blev president: Tänker du stanna kvar eller lämna?
Det är inte konstigt att vänner och anhöriga ställer frågan. Utifrån stora delar av nyhetsrapporteringen är det lätt att dra slutsatsen att människor måste överväga att fly landet. (Vissa bestämde sig före maktskiftet utifrån erfarenheter på plats.)
Mina vänner, både de som ogillar Trump och de som inte gör det, häpnar dock över frågan. Varför skulle de lämna landet?
Jag inleder med anekdoten eftersom jag tror att det är viktigt att förstå att upplevelsen på plats inte är lika nattsvart som bilden ofta framstår hemmavid.
Lagom till att Trump 2.0-administrationen avverkat 100 dagar sammanfattas dessa i världspressen. Sammanfattningen är tradition oavsett administration.
Såhär såg det ut på PBS Newshour:
Och Trump 2.0 sticker ut. Dess hundra första dagar representerar inte någon vanlig kickstart av en ny mandatperiod utan ett försök till totalt omstöpande av status quo och världsordningen så som vi känner den.
Vi ser ett säkerhetspolitiskt skifte, där Trumpadministrationen gör slag i sin America First-linje, sätter press på sina allierade och signalerar en ny era där tidigare globalt samarbete inte kan tas för givet. Ett ekonomiskt skifte, där administrationen gör upp med frihandelseran i hopp om försörjningsmöjligheter för den arbetarklass som man anser klämts på elitens bekostnad under decennier av globalisering. Ett kulturellt skifte, där administrationen avser sätta sista spiken i kistan för progressiv identitetspolitik.
Planen är ambitiös, och utfallet osäkert. Nerverna märks i opinionen. I den senaste mätningen föll Trumps popularitetssiffror till de lägsta för en president vid motsvarande period på 80 år.
Det är inte chockerande. Trump genomför den politik han gått till val på, men testar gränserna för sin exekutiva makt.