Med jämna mellanrum blir interna angelägenheter i nyhetsindustrin globala nyheter. Under våren har opinionsjournalisten och medieentreprenören Bari Weiss nya roll som chefredaktör på tv-stationen CBS nagelfarits i amerikansk press. En följetong som kulminerat i stor dramatik.
Avskedandet av Scott Pelley renderade förstasidesrubriker.
Pelley var ankare för 60 Minutes, kronjuvelen i amerikansk tv-journalistik, i 37 år. CBS-karriären fick ett abrupt slut efter att han kritiserade Weiss på ett personalmöte.
“Hon håller på att mörda 60 Minutes. Hon älskar inte det här stället. Hon togs in för att döda det och det är precis vad hon gör”, sa han kort innan han fick sparken.
Ett par dygn senare gav han sin syn på saken i en uppmärksammad intervju med New York Times.
Pelley beskrev hur redaktionen är som en familj och de nya rockaderna kändes som om någon mördat hans fru. Att han själv skulle vara föremål för avskedande föresvävade honom dock inte. Bari Weiss hade han aldrig hört talas om innan hon blev hans chef.
På ett nästan parodiskt sätt illustrerar han den självförhärligande, inskränkta kultur som den nya ledningen vill göra upp med. Hans exempel på Weiss efterlysning av fler klippbilder på våldsamma aktivister under ICE-upproren som ett tecken på att den nya chefen böjer sig för Trump-administrationen, är vilseledande. Snarare är den sortens publikupplysning ett välkommet inslag i en tidigare politiserad och agendasättande redaktionskultur. CBS News “60 Minutes” hjälpte till exempel Kamala Harris inför valet 2024 genom en så fördelaktig klippning för att hennes grunda kunskaper och svamlande svar som presidentkandidat maskerades. Scott Pelley själv har gjort sig känd för att bland annat, med seriös ton och på bästa sändningstid, sprida falska uppgifter om Trumpkampanjens påstådda Rysslandkopplingar.
Det betyder inte att Weiss är historiens hjältinna. Eller ens rätt kvinna i chefsrollen.
