Jensen Huang var Nvidia.
33 år efter att han startade datachipbolaget på snabbmatssyltan Denny’s i San Jose, var han fortfarande ensam i dess absoluta topp.
Runt 60 områdeschefer rapporterade direkt till grundaren snarare än till betrodda ledningsfigurer. På frågan om vem som en gång skulle bli hans efterträdare erkände Huang att någon sådan inte fanns. Konstaterade att han inte trodde på den sortens arvskiften utan på konstant kunskapsdelande.
De uppenbara arvingarna, dottern Madison Huang och sonen Spencer Huang, arbetar båda som chefer i bolaget men saknar sin pappas ingenjörsbakgrund och excellens i fältet. Madison studerade kulinarisk kökskonst, Spencer ägde tidigare en cocktailbar i Taipei.
Det var Huang senior som personifierade bolaget. Och till stor del den amerikanska AI-scenen.
Jensen föddes som Jen-Hsun i Taiwan 1963, och antog det amerikaniserade namnet efter att han som nioåring flyttat till USA. Som många andra taiwanesamerikaner har han utmärkt sig som ambitiös mönstermedborgare. Förkroppsligat den amerikanska drömmen och firats som stolt exempel av sina nya landsmän. Av sina gamla har han behandlats som en rockstjärna. Följts av horder av fans vid sina besök i Taipei.
Idag tävlar Nvidia och Apple om ställningen som världens mest värdefulla bolag.
På torsdagen avgick Huang som vd med omedelbar verkan. Ett steg som både USA:s president och AI-industri fruktade. När Jensen Huang i söndags erkände sin otrohet med den misstänkta kinesiska spionen Alice Huang stod Trump, Musk och en rad andra digniteter vid hans sida.
Liksom vissa banker och storföretag anses “too big to fail”, ansågs Huang för viktig för sitt fält för att lämna det.
